Det får man när man har blivit hundbiten. Eller bör se till att få iaf...

Nädå, Loka är helt oskyldigt.

Jag skulle igår hjälpa en bekant med att plocka en fästing på hennes hund. Den lilla rackaren har en hel del egna idéer och är smart nog att komma på att om man beter sig helt rabiat och galet och sätter tänderna i alla som kommer i närheten så slipper man göra saker som man själv inte vill. Däremellan är han dock helgo och väldigt framåt! Och bli fasthållen för att få fästingar borttagna - det vill man tydligen INTE.

Vill tillägga också att hunden är en omplaceringshund som min bekanting haft i bara några månader. Under den tiden har hunden förändrats rejält åt ett positivt håll så jag är helt övertygad om att hon får fason på även de här egenskaperna. Munkorg är i alla fall införskaffad för säkrare träning...

Den hala lilla ålen lyckades stämpla mig i handen och underarmen. Inte så farligt i sig men i ena fingret blev det ganska djupt, så jag tyckte det kändes bäst att ta sig till Tant Doktorn. Där fick jag en påfyllnad på stelkrampen och en liten antibiotikakur för säkerhets skull.

By the way tycker jag det är HELKORKAT att man någonsin ifrågasatt närakuternas existens. På närakuten "i min by" förtjänar de en eloge för att de lyckas genomföra ett bra jobb och vara trevliga trots nedskärningar och stress.

Och jag, jag kommer att tänka två gånger innan jag leker Ceasar Millan med någon annans hund igen... Det är inte så lätt som det ser ut på tv!!!

Nu måste jag hålla mig från spriten i tio dagar också... *djup suck* Hur ska det gå....