Ortopeden. Loka har blivit bättre dock, så bra att jag undrade om jag skulle avboka och avvakta. Men känner att jag ändå gärna vill att man går igenom henne så jag slipper bekymra mig om det. Pengarna har jag ju. (Wihooo!)

Jag har nu varit i kontakt med två olika perro-uppfödare och de har båda noterat mitt namn och nummer. Den ena har två kullar nu i sommar som verkar ok, den andra har en kull i nov-dec planerad som verkar kanon. Men det krävs studiebesök och 1000 frågor innan jag ens vågar börja hoppas och tro... Men nu känner jag för första gången på mycket länge att det finns något jag verkligen vill göra. Och då brukar det bli bra i slutändan. Dessutom känner jag nu en rejäl motivation till att få körkortet klart, för det vore så smidigt att ha det när det är två vovvar som ska forslas runt. Och att fortsätta spara pengar. Det känns så himla skönt... Att äntligen börja få sån där ordning på livet som jag aldrig trodde att jag skulle bli vuxen nog att få.

Jag mådde rätt pyton igår efter att ha skrivit högskoleprovet och vaknade med migrän. Som tur är finns det stuff som fixar sånt. Så jag kom i form för en liten hundpromenad med "Falukorw", en internetvän. Jag tog med mig kameran (jag hittade objektivet, det låg där det skulle...) och fotade. Det var lite mörkt så kvaliteten är så sisådär.

Hundarna var trevliga men lekte så olika så jag vet inte hur mycket utbyte de hade av varandra. Loka tycker ju om att bli jagad men hade svårt att få med sig de små på det.

Inte ens om man lockade med en pinne hakade dem på..!

De små lekte mest med varandra.

Jag är vanligvis inte så förtjust i dvärgschnauzrar, de ser så lillgamla ut. Men de här två flickorna är fina!

Högskoleprovet gick förresten helt ok, jag skrev några poäng högre. Får vänta fyra veckor nu på det slutgiltiga resultatet.

Blir nästa ras!

Bildsök på Google

Eftersom min magkänsla säger mig att Lokas stelhet inte beror på något allvarligt/avgörande så är jag ganska avslappnad. Det betyder att jag vågar drömma och planera ändå, även om jag avvaktar med att anmäla oss till en agilitykurs.

Jag har funderat länge på att utbilda Loka till en besöks/terapi/rehabhund. Dock kostar utbildningen ca 5000-6000kr. Vilket är lite mycket för mig just nu. Men det vore en fin fjäder i hatten och en kul grej att göra sen. Hjälpa hundrädda komma över värsta rädslan, hälsa på äldre och låta dem nypa Loka i öronen m.m

Men, det jag skulle komma till. Nu vet jag vad nästa hund blir. Och jag är så glad och så ivrig och vill planera allt NU nu nu NU...! Men min kära sambo säger att jag är galen.

Inget nytt juförsig. Men jag har ju faktiskt mindre djur idag än vad jag hade när jag träffade honom. Så det så.

Till nästa sommar tror jag vore bra. Då är körkortet klart (hoppas jag), det finns råd (för det är en lite dyrare ras) och jag samlar ihop lite semester och fixar det praktiska.

Det jag ville ha var en hund som påminner om Loka, fast gärna lite mindre, lite lurvigare och lite tuffare/kvickare så jag kan träna lite mer med den än vad Loka tycker är roligt men inte vara någon superkrävande arbetsnarkoman som måste ut varje dag i ur och skur. Jag har länge tänkt att alla framtida djur ska bli av sådant slag som icke hårar! Och det gör inte den här. Inte heller kräver den någon pälsvård, något bad ibland bara och en komplett nedrakning 2ggr/om året. Även om man vill ställa ut.

Den älskar vatten, den apporterar gärna och man gör vattenprov ofta med den, dvs livräddning i vatten. Den är glad och pigg men säger också till om det står någon utanför dörren. Den är mycket allsidig och kan göra det mesta. Den är familjekär och har ingen direkt jaktinstinkt. Den är väldigt söt! Ca 40-50 cm hög. Robust och sund i kroppstypen. Ganska ovanlig i Sverige, förra året registrerades endast 159 hundar.

Nyfiken?

Nu har jag bokat in Loka hos en ortoped på ett större djursjukhus i nästa vecka. På onsdag ska vi dit.

Att vila har gjort Loka lite bättre, hon haltar inte lika tydligt längre. Men hon är fortfarande stel och går ojämnt. Andra verkar inte se det men jag är så van att analysera rörelser hos mina djur att jag (faktiskt) ser direkt när hon nickar till minsta lilla. Och även om det inte är något allvarligt så vill att jag en veterinär/ortoped bekräftar det innan jag tar henne till en hundmassör eller liknande. Mycket möjligt att hon bara har någon låsning i ryggen eller något.

Jag börjar misstänka att det sitter i skuldrorna, det skulle förklara både haltande, den låga halsen och stelheten.

Det är trist att de sparpengar man lyckas få ihop genast ska gå åt, men samtidigt är det ruskigt skönt att kunna boka en tid direkt åt sitt djur och slippa oroa sig för hur betalningen ska lösas.

Vi har tid kl:14.00 så jag ska se om jag kanske kan få jobba lite hemifrån den dagen eftersom det blir knivigt att åka fram och tillbaka.

For you Mia...

Fido leker kurragömma i Lokas svans:

Fido dök i från soffan ner på golvet igår (dök å dök - duns sa det) men mår trots det helt bra och är lika kaxig fortfarande.

Loka har fått tagit det lugnare ett par dagar nu och verkar bättre men jag ser forfarande att hon är oren i gången. I helgen blir det mera vila och tycker jag inte hon ser ok ut till nästa vecka blir det veterinärbesök.

Loka har börjat halta. Till och från, ganska diffust, men i morse en markant haltning på vänster fram. Verkar också stel i ryggen och allmänt ovillig att röra sig. Speciellt om morgnarna eller efter motion följt av vila.

Borrelia och erlichias-tester tog vi i somras när hon gick på allergiutredning och har efter det inte haft några fästingar.

Hon varit ofin i gången sedan i januari, då märkte jag det först. Men det gick över med vila men nu när vi kommit igång igen och hon går 1-3 timmar om dagen så har det kommit tillbaka.

Det är lite samma mönster som Billie hade på sina ben. Jag tror inte på sträckning eller stukning. Känner ingen svullnad, värme eller liknande. Kan inte låta bli att oroa mig för att fröken utveckat benpålagringar i armbågen... Friröntgad men det är ju ca 3 år sen. Mycket kan hända på tre år.

Ska boka tid hos veterinär. Tur att man hunnit samla ihop lite pengar sedan senaste veterinärbesöket... *suck*