Jävlar så skönt det känns att ta kommandot över sitt eget liv! Alltid har man hört att "man måste ta vara på livet, man har bara ett", "följ dina drömmar", "man ångrar bara det man inte gjort" och en massa andra klichéer. Jag har aldrig fattat vad som menas... Visst, vissa äventyrliga människor åker jorden runt, hoppar bungy jump, startar egna företag, väljer en utbildning med jättesmå chanser att få jobb bara för att det är roooligt osv. Men inte jag, nä jag är så FÖRSTÅNDIG jag! Jag tänker, grunnar och grubblar noga igenom allt innan jag motvilligt fattar en beslut. "Vad kan hända, vad kommer alla att tycka, men tänk om det blir fel..." Vilket gjort att jag egentligen undviker att fatta beslut så långt det är möjligt.Trodde inte att jag hade några drömmar och inga mål. Men nu har jag börjat inse att jag faktiskt har en bild av hur jag vill ha det när jag "blir stor". Och jag har en bit kvar innan jag är där.Jag vill jobba med djur, vård av något slag i förebyggande syfte. Göra skillnad, om så bara för ett kattskrälle. Antingen som hobby eller som arbete.Vill ha en lön, från ett utmanande och opretentiöst jobb, som räcker månaden ut med lite marginal plus en liten slant till pensionssparandet.Vill ha en trivsam bostad med tillräcklig med plats för mig och mina djur, gärna tomt/uteplats. Jag vill ha ett stort skrivbord med massor av lådor för mitt pyssel...Jag vill vara i form, känna mig stark, frisk och alert.Ibland vill jag resa, inget märkvärdigt, bara komma ut och se världen lite. Även små kulturella utflykter som konserter, shower, teater och biobesök vill jag ha regelbundet.Och jag vill ha någon att dela det med. Någon som kan utmana mig lite ibland när jag behöver en knuff för att ta mig över gränsen till min comfort zone. Någon att prata med, skratta med, hitta på dumheter med. Någon att respektera och lita på, någon att ta hand om och ställa upp för."När jag lyssnar på dig så låter det som att du tidigare nöjt dig med smulor, men nu vill ha en hel bredd macka.""Nej. Jag vill ha en smörgåstårta..!"Nu är det min tur...