Hemma från jobbet idag, har gnisslat tänder hela natten och mår pyton. Men ser lite klarare på det hela nu iaf, igår var jag helt uppriven.

Så här ser iaf planen ut. Först en utredning av någon/några som jobbar med rehalitering och liknande tänkte (?). Vana att se avvikelser i rörelsemönstret och dylikt, klämma/känna lite. (Tips på ställen att vända sig tages tacksamt emot.) Om hunden då ser ok ut, ta reda på mer om hur jag ska träna henne samt börja med simning regelbundet. Därefter tar jag det ett halvår i taget.

Om hunden däremot rör sig illa, visar tecken på smärta så är det nog kört... Hon är för sprallig och glad för att leva ett "pensionärsliv" och bli begränsad allt för mycket. Då blir det en sista rolig sommar för henne.

Glukosamin ska inhandlas idag. Metacam tänkte jag se om jag kan få utskrivet tillfälligt för att se om hon blir annorlunda på smärtstillande. Rätt nipprig är hon ju helt av sig självt så att säga, hennes släktingar har ju bidragit till det, så allt beror nog inte på ev. smärta.
Eftersom hunden bara är 2 år gammal (imorgon) så känns det inte som ett alternativ att ha henne gå på metacam "tills vidare" eller någon längre tid. Det kan tydligen gå hårt på magen efter längre tids användning?

Allt det här känns så tydligt igen då jag förut fått avliva min cavalier pga bl.a ryggproblem. "Special"träning, konstant övervakning, medicinerna med biverkningar och efter två års oro fick han slutligen somna in. Han blev 4år.
Samma visa med hästen som jag tog bort härom sommaren. Metacam, försiktig träning, övervakade varje rörelse och efter ett halvår var det också kört. Han blev 8 år, hade haft honom i 1,5år.

Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte om jag orkar det igen. Men hunden är iaf glad!

Så idag ska jag leta fram rätt ställe att vända sig till. Informera uppfödaren. Handla glucosamin. Och skämma bort jycken nåt gruvligt. Kanske åker vi och badar ikväll.