Jag är ensam. Loka är hos dagmatten och har varit där sedan i torsdags förra veckan. Hon skulle ha henne i helgen när jag var bortrest men sen ville hon behålla henne några dagar till. Det är sagt att jag ska hämta henne på lördag.

Och det är tomt hemma. Bara jag och katterna. Jag inser hur mycket jag har hängt upp mig på det konstanta sällskapet av hund jag haft de senaste 10 åren. (De två år jag var hundlös hade jag sambo istället.) Kanske vore det nyttigt för mig att fortsätta vara hundlös ett tag till, jobba på mig själv lite istället. Det konstanta dåliga samvetet för att jag alltid har något att göra men inte får det gjort är borta...? Det verkar som om det cirkulerade mest runt hundens behov. Det är verkligen inte optimalt att ha hund när man jobbar heltid och inte har möjlighet att ta den med sig till jobbet eller har en hemmavarande sambo som tar hand om den om dagarna. En liten del av mig undrar om Loka skulle få det bättre hos dagmatten som enbart jobbar deltid...? Där är hon ute flera gånger varje dag.

Jag vet varken ut eller in. Det är tomt hemma, jag saknar Loka samtidigt som jag inte saknar henne och njuter av att vara hundlös. 

Fick ett mail från morsan idag. Hennes powder puff Moki har blivit nerklippt då hon tovat illa eftersom hon håller på att tappa valppälsen. Hon blev rätt söt faktiskt...

Fler bilder, även på Moki pre-klipp, finns på nogg.se.

Mormor trodde att Moki blivit sydd i huvudet av veterinären när hon såg de rosa snoddarna... 

Photoshop krånglar fortfarande så jag ids inte fixa fler just nu. Men det kommer! =)

PS apropå tidigare kommentar om just kommentarer, mor min är nog min mest trogna läsare. Trisslott kommer på posten! 

Den senaste tiden har Loka varit hängig, sovit mycket och bara suckat och haft sig. Pannkakorna hon fick häromdagen tittade hon på i 0,5 sekund innan hon åt upp dem (inte slukade på nolltid alltså). Jag började misstänka att hon var sjuk. Tyckte hon var svullen över buken, hon kissade oftare och tvättade sig mycket där ”bak”.

Eftersom jag haft sådan otur med mina djur diktade min fantasifulla hjärna genast ihop worst case scenario – livmoderinflammation. Och en stängd sådan, så livmodern var full med var och redo att spricka i buken på henne. 90% av hundarna överlever en sån operation, då hela ”paketet” tas ut, vilket betydde att Loka givetvis skulle vara en av de där 10% som inte överlever... osv.

Och självklart händer detta när man är som fattigast... *suck* Men jag hittade i alla fall en veterinärklinik där man få ett så kallat djurvårdarkonto, dvs en kredit på avbetalning (via GE Moneybank).

Eftersom jag tidigare varit där i mer officiellt ärende när jag var volontär på katthemmet så visste jag också att det var ett bra ställe där man alltid blev trevligt bemött – så även idag. Trots att jag krånglade mycket med dem... 

Jag skulle ha ett urinprov med mig in. Sagt och gjort, ut i ottan med hunden och en liten tom creme fraiche-bytta.  

”Gå och kissa Loka... Gå och kissa...!”

 *sniff sniff* 

”Snälla söta Loka gå och kissa....? Kissa kissa kissa Loka...??” 

När hon så äntligen sätter sig är jag snabbt under med byttan, varpå hon genast reser på sig och blänger förolämpat. Fick i alla fall ihop lite och skyndade till pendeln. Som naturligtvis var försenad...

Lyckas hinna fram till veterinärkliniken (som för övrigt ligger vägg i vägg med min favoritrestaurang med det nu nerbrunna köket) bara 2 min försenad.

-”Har du ett urinprov med dig?”

-”Jajamen!” säger jag och plockar upp burken ur handväskan. Den nu tomma burken...

Får ge mig ut och försöka samla in mer, mitt i city med en lantlolla till hund. En stor gul skopa som jag lite diskret försökta skjuta in under hunden när hon satte sig. Jag fokuserade helt på hunden då jag inte ville se folket runt omkring som förmodligen tittade och undrade vad jag var för en knäppskalle... 

Kontentan av hela besöket är i alla fall att Loka förefaller vara fullt frisk. Veterinären kände igenom buken och allt kändes bra. Lyssnade på hjärtat, kollade analsäckarna, urinprovet var bra. Man tog även ett blodprov som de ska ringa mig i eftermiddag och berätta resultatet på.

En lättad Loka (och matte) dansade ut receptionen (veterinärer är otäcka...de gör en massa konstiga saker med en.) 

Kalaset slutade på 2400kr. Det kostar att vara nojjig... Men nu känns det rätt skönt ändå. Förhoppningsvis är blodproven också ok. De skulle även kolla sköldkörteln på henne. 

En eloge till Djurakuten på Kungstensgatan i Stockholm för ett mycket trevlig bemötande!

www.djurakuten.se

Idag är det Alla Hjärtans dag och jag hann inte ens ge M en extra puss i morse då jag var så upptagen med creme fraiche-burken... Ska nu klura ut ett sätt att kompensera för det.   

Nu verkar det som vi har kommit igång lite igen, Loka och jag. Tack vare en gammal bekant som dök i sällskap med landets coolaste och snyggaste schäfer. Vi körde ett litet lydnadspass i mörkret häromkvällen och Loka gick skitbra! Hon överraskade mig faktiskt och jag fick en del riktigt bra och handfasta råd av sällskapet. Har tränat lite till efter det och till min fröjd går Loka perfekt fot.

Vi testade även lite rapport och det gick också bra (det fanns ju godis i andra änden). Var hos PV i helgen och lockade med honom ut i skogen igen. Då körde vi lite mer rapport och då verkade det som om Loka började fatta poängen lite. Körde även lite sök. Loka distraherades dock av två framrusande rådjur (som passerade 2 m från mitt gömställe och blände mycket förvånat på mig där jag satt i snåret). Men när hon väl fick upp fokus igen gick som tåget. Så klart! Min duktiga hund.

Håller på att byta foder till henne nu. Går över på standardt istället. Extra till och med, för den aktiva hunden. Nu har matte nämligen börjat få vårkänslor och känner sig allt mer aktiv. Det var superskönt att gå långpromenader i solen i helgen. Nära två timmar i geggan på Järvafältet på lördagen och sedan ut i skogen på söndagen. Jag funderar nu på att damma av joggingskorna och försöka komma igång med det igen... Det skulle Loka gilla, hon älskar att springa.

Tyvärr började året mindre roligt för Loka som visade sig INTE gilla fyrverkerierna. Här har det ju smällt till och från under ett par veckor nu och även om hon har tittat till så har hon inte blivit direkt orolig. Därför utgick jag felaktigt ifrån att nyårsafton skulle bli lugn. Men kvart i 12 när det började dundra på nonstop utanför fönstret pep hon in i det fönsterlösa rummet och gömde sig under skrivbordet. Där låg hon och hässjade och pulsen gick i 180...

Det här är helt nytt för mig då mina två tidigare hundar varit helt oberörda på nyårsafton. Loka var iaf fullt kontaktbar och gjorde som jag sa när jag bad henne komma ut till vardagsrummet där vi satt. Vi hade givetvis persiennerna nere och TV/radio stod på. Hon lade sig bredvid oss och jag försökte inte göra så stor affär av det hela. Peppade lite och distraherade med godis vilket hon gärna åt.

En skål med hemmagjord glass höll henne sysselsatt i ca 20 min också då hon tycktes helt omedveten om smällarna utanför.

När fyrverkerierna börjat dö ut slappnade hon långsamt av. Till slut somnade hon och sov som en stock resten av natten och följande dag.

Nu blir det till att införskaffa skiva med fyrverkerismällar och träna inför valborg.

Idag är Loka första dagen hos sin nya dagmatte, C, som bor i närheten av mitt jobb. Det gick väldigt smidigt att lämna av i morse och C verkar vara riktigt bra. Jag hoppas Loka uppför sig nu...

Loka tyckte det var jättekul att få springa av sig på fotbollsplanen. Vi kastade lite frisbee och hon busade runt som en riktig valp. När hon insåg att jag laddat fickorna med frolic så kom hon in med frisbeen efter varje kast.  

Den här veckan har jag legat nerbäddad med feber, arga bihålor, hosta och ont i halsen. Idag börjar jag känna mig en gnutta bättre. Febern har gått över och jag har inte längre lika ont i halsen, men hostar ännu. Snäll PV kom över med hostmedicin före jobbet i morse... *puss*

Loka är officiellt en ängel nu. Trots vråltrist vecka är hon fortfarande lika go och lugn. Och hon sover som ett proffs...! Nya tennisbollen som hon "snodde" hos PVs pappa när vi var på besök är största nöjet nu. Hon pratar med den, gosar med den, vägrar släppa den ifrån sig, leker tafatt med den och när hon sover så bäddar hon ner den ordentligt i sängen mellan oss... Skönt att hon inte är den dreggliga sortens hund.

Idag har vi klickertränat lite. Lagomt jobbigt för mig. Sitta på en pall, klicka med klickern och fördela hundsnask... *hehe*

Och hon fattar så snabbt!?

Eftersom jag gillar utmaningar, om någon säger att något inte går - så måste jag så klart testa iaf... Och Lokas uppfödare säger att Loka inte är en särskilt duktig apportör.

Till viss del kan jag instämma, men jag tror att Loka har potentiall att bli riktigt duktig. Har dock noterat att hon har två större problem att ta itu med.

För det första. Avlämnandet. Hon bara VÄGRAR släppa apporten ifrån sig...?! Som om det var en nappflaska, sista tryggheten och så vidare.

Därför har jag idag testat att klicka in det för att ge det en positiv final. Och det funkar! Har klickat in henne tidigare och idag började jag med själva avlämningen. Först låg apporten bara på golvet, jag klickade om hon nosade på den. Bara tio minuter senare viftar hon på svansen, är ivrig, tar apporten och placerar den rakt i min hand och.... -släpper....!!

Tittar sedan uppfodrande på mig och ska ha sin godis.

Lite till så sitter det som en smäck sedan.

Problem två är att hon tappar motivationen efter några apporteringar. Detta tror jag lättast åtgärdas genom bättre kontakt oss emellan så hon får en vilja av att vara till lags. Hon är idag väldigt undergiven och vill göra rätt, men hon är samtidigt rätt självständig och kan vara lite undvikande. Vill öka hennes tillit för mig så hon naturligt dras till mig när hon "hittar" något.

Ska läsa på mer om det här med s.k skvallerträning som jag misstänker kan passa henne ypperligt, liksom klickerträningen har gjort.

Det är så grymt skönt att kunna träna och umgås med hund med lätta signaler. Jag trivs. Loka verkar trivas.

Nu ska jag gå iväg till närliggande skolas enorma idrottsplan och låta henne rasa av sig. Hon behöver springa lös en stund. Kanske träna lite inkallning och fotgående.

C YA!