Fick ett tips om ett bra schampo som kanske kan få ordning på Lokas evinnerliga mjällande. PROB heter det. Helt organiskt och tydligen mycket effektivt.

Och dyrt... Och odrygt... Och hunden luktar båtbrygga. Men mjällandet har minskat helt klart! Jag hoppas jag slipper ligga på knä på golvet och massera in hela jycken i en kletig olja varje kväll bara... Smutsen fastnar dessutom väldigt bra i en oljig goldenpäls. Speciellt om denna golden tycker att effektivaste sätta att klia ryggen är att lägga sig platt på asfalten och gnugga runt och gny högt av njutning. Helst på en busshållplats full med folk.

Med mig är det bra. Riktigt bra faktiskt. Vi ska ha nån teambuildinggrej på jobbet ikväll som jag inte riktigt ser fram emot. Är rädd att det ska bli en massa fåniga lekar och stafetter. Sånt gillar inte jag, nästan som att friluftsdag i skolan igen.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Om det är allt det hänger på så får jag bäst sätta M i ridskola..!

Det får man när man har blivit hundbiten. Eller bör se till att få iaf...

Nädå, Loka är helt oskyldigt.

Jag skulle igår hjälpa en bekant med att plocka en fästing på hennes hund. Den lilla rackaren har en hel del egna idéer och är smart nog att komma på att om man beter sig helt rabiat och galet och sätter tänderna i alla som kommer i närheten så slipper man göra saker som man själv inte vill. Däremellan är han dock helgo och väldigt framåt! Och bli fasthållen för att få fästingar borttagna - det vill man tydligen INTE.

Vill tillägga också att hunden är en omplaceringshund som min bekanting haft i bara några månader. Under den tiden har hunden förändrats rejält åt ett positivt håll så jag är helt övertygad om att hon får fason på även de här egenskaperna. Munkorg är i alla fall införskaffad för säkrare träning...

Den hala lilla ålen lyckades stämpla mig i handen och underarmen. Inte så farligt i sig men i ena fingret blev det ganska djupt, så jag tyckte det kändes bäst att ta sig till Tant Doktorn. Där fick jag en påfyllnad på stelkrampen och en liten antibiotikakur för säkerhets skull.

By the way tycker jag det är HELKORKAT att man någonsin ifrågasatt närakuternas existens. På närakuten "i min by" förtjänar de en eloge för att de lyckas genomföra ett bra jobb och vara trevliga trots nedskärningar och stress.

Och jag, jag kommer att tänka två gånger innan jag leker Ceasar Millan med någon annans hund igen... Det är inte så lätt som det ser ut på tv!!!

Nu måste jag hålla mig från spriten i tio dagar också... *djup suck* Hur ska det gå....

I helgen var jag på mitt första fotouppdrag för Hittehund. Jag packade kamera och anteckningsbok och blev avsläppt av guldgossen (*puss*) i Grimsta för att träffa Bill. En snart tvåårig hanhund av korsningen 50% golden, 25% schäfer och 25% rottweiler. En mycket stor och stark kille, men samtidigt vänlig och kontaktsökande. Och snygg! Se bara...

Han behöver ett nytt hem där han blir lite mer aktiverad. Han omplaceras via Hittehund, så kika där om du är nyfiken och vill veta mer. Han bör dyka upp på hemsidan i dagarna.

Lite gratisreklam i en blogg kanske kan bidra till att han hittar sitt nya hem, vem vet? Trevlig vore det i alla fall!

Spana in den charmiga nosen!

I natt har Loka börjat löpa igen. Och det passar perfekt för det innebär att hon kommer att vara klar lagom till kurstarterna vi är inplanerade på.

I slutet på maj har vi en heldag på Attunda brandkårs övningsområde då Loka ska "miljötränas". Klättra i trappor, gå i rör och bäras på bår m.m

Den helgen blir tuff för henne (och mig) för söndagen efter börjar vår viltspårkurs för Marita Carlsson. Det blir fem tillfällen totalt med viltspår och det ser jag verkligen fram emot. Det ska bli kul att arbeta Loka ordentligt trött några gånger och att komma igång med något helt nytt. Jag har aldrig gått ett viltspår förut, just därför kändes det rätt bra att börja med en kurs också trots att de flesta säger att det inte är något märkvärdigt med det. Men här i Stockholmstrakten är det rätt bekvämt att få hjälp av annan för att organisera, fixa blod och klövar samt lov av markägare att lägga spår på deras mark. Dessutom får jag ju proffshjälp så att det blir rätt från början. Undrar om det vore helt galet av mig att sikta på ett viltspårschampionat? 

Fy vad härligt det vore som hundägare att bo mer lantligt... Med skog nära inpå och trädgård att sitta ute i nu när våren är så härlig.

Jag var lite piggare igår och då passade jag på att röja på balkongen. Det mesta i alla fall. Så idag när både jag (sjuk) och Loka är lite sega blir det skönt att sitta där i solen och ta det lugnt.

Ska väl försöka plugga lite kemi också, slutprovet närmar sig. Det ska skrivas den 23 maj.

Det är äntligen vår men för mig är det lite för mycket på gång just nu. Jobbet tar en massa energi för mig, kemin sliter jag med (ligger lite efter och det är svårt efter ett så långt plugguppehåll) samtidigt som jag nu sökt till högskolan och nervöst inväntar beskedet som ännu dröjer mååånga veckor... Utöver det vill jag fixa min trasiga toalettstol med där finns vissa logistiska problem att lösa. Vill också börja med körkortsteorin, har beställt hem den på skiva så jag kan sitta vid datorn och plugga. Det blir nog bra.

Loka är den som får lida dock... Jag har inte riktigt ork till engagera mig i henne just nu, hon får haka med. Har iaf börjat jogga igen, jag var ute på kvällen förra torsdagen och sprang nästan en halvmil. Loka fick följa med förståss och det gick jättebra! Kändes superskönt. Tyvärr blev jag kall vilket fick till följd att jag nu brottas med en trilskande förkylning.

Funderar på att köpa hem såna där dundervitaminer och ge mig själv en kur...

Har idag fått kallelse till miljödag med Järfälla BK på Attunda brandkårsövningsområde. Loka som är lite... försiktig av sig kan kanske dra nytta av en sån dag? Klättra runt, åka bår, krypa i rör m.m Det ska bli lite spännande faktiskt. Vore kul om man kunde locka med sig pojkvännen som fick sköta kameran kanske...?

Egentligen skulle jag behöva anmäla mig till en hundkurs av något slag för att komma igång med träningen, men jag har varit försent ute. Igen! Fortsätter leta och hoppas hitta något. Helst viltspår eller tävlingsinriktad lydnad. Allmänlydnaden sitter redan så bra eftersom Loka är så extremt följsam.

Fick apropå det lite komplimanger i helgen. Var hos pojkvännen och skulle gå ut med Loka. Gick förbi hans grannar och bakom mig hör jag dem säga:

"det där är en må-bra-hund!"

"hon har sån fin pli på den så det är inte sant..."

På tillbakavägen stannade vi och pratade lite. Loka fick hälsa och blir ompysslad. Jag blev lite blyg, för jag vet ju att det inte är mitt jobb bakom som gör att Loka är så fin. Dels är hon ju uppvuxen hos sin uppfödare i storkennel men sen är hon ju sån till personligheten att hon charmar alla.

Det är inte min förtjänst att hon är en så fin hund. 

Min lilla rara kisse Gusten kände nog igår kväll på sig att matte var lite risig. Under kvällsrastturen återkom han nämligen in med en liten present till mig.

Det tog en stund att se att det faktiskt var en harpalt han bar på... Död, fortfarande varm. Otroligt söt. Jag tog den ifrån honom och pratade lite med en kompis på msn om det. Hade precis skrivit till henne då att jag var lite glad att han kom in med en död harpalt istället för en levande som han har eller skulle leka med - vad hade jag gjort då...

Just då hör jag ett underligt skrikande från balkongen. Ja du kanske kan gissa vad det var...? Gusten med en livs levande harpalt som skrek och sprattlade där den hängde i nackskinnet i käften på katten.

Lätt panik.

Fick honom att släppa den och palten skuttade in under balkongsoffan. Lyckades stoppa in den i en transportlåda utan att skrämma den för mycket, den var redan rätt chockad. Sen fick lådan stå en stund på balkongen medans jag klurade ut vad jag skulle göra.

Jag har under natten haft lådan ute i en närliggande skogsdunge (och katterna instängda!) med luckan öppen. Bäddade med varm filt så han skulle klara ev. chock och strax ska jag gå ut och se hur det ser ut. Förhoppningsvis har ungen vågat sig ut under natten och med tur hittat sin "familj".

Jag som var sugen på att skaffa marsvin... Törs jag det med en sån mördarkatt hemma?? Harpalten var ungefär i storlek med ett fullvuxet marsvin nämligen.

UPPDATERING: Jag gick ut och tittade till lådan morgonen efter och den var tom och orörd. Så jag drar slutsatsen att harpaltis skuttade iväg under natten... =)

I påsk har vi, jag och Loka, varit hos M. Det har varit en mycket skön och avkopplande långhelg, precis vad jag behövde. Det blev dock lite för mycket godis och lite för lite plugg och motion. Men det spelar ingen roll om hundra år!

Loka är väldigt torr om trampdynorna så på sistone har jag tagit för vana att smörja lite. Hon gillar uppmärksamheten, titta bara!

(Beklagar den dåliga bildkvaliteten, jag kikar för fullt efter en bättre kameramobil...)

Som om det inte var nog med det har Loka fått en ny bästis!!! Wihooo...!! Dagmatte C har skaffat en liten livskamrat med underbett och underbara isblå ögon. Låt mig presentera: Zingo!

Stort grattis till C! 

Loka stormtrivs med hundsällskap om dagarna och de leker, brottas, busar, springer runt och har rent ut sagt skitkul om dagarna. Nu känner jag att det dåliga samvetet släpper lite och det är inte lika brådskande längre att skaffa en hund nr 2. Vilket är bra, eftersom jag gärna vill ha valp denna gång men just nu inte har någon möjlighet till det rent tidsmässigt. Kanske längre fram, vi får se.

Under helgen överraskades vi av en enorm mängd SNÖ... Jag trodde vi gick mot våren nu men icke. Så här såg det ut på balkongen. Det var helt vitt i luften hela dagen och när det äntligen klarnade hade ca 3 dm (?) snö lagt sig över kvarterat.

Loka tyckte det var superkul att rejsa runt i, matte var inte riktigt lika begeistrad...

Jag är osäker på om det är känt, men M:s hushåll styrs och ställs av överhuvudet Chaplin. En blåblodig chinchillaperser med mycket höga tankar som sig själv och i aktningsvärd ålder av hela 13 "bast".

En sådan päls kräver dock sin man i fråga av pälsvård och helst inga vittnen...

Nästa gång Mr Chaplin badas ska jag dock vara med och spela in ljuden han gör när han efter torken ska genomkammas... Jag lovar och svär att katten  är besatt, han talar i tungor!? Att M törs fortsätta borsta svansen är för mig en gåta... Jag brukar ta skydd bakom soffan... Och fjäska in mig med kycklingpastej efteråt. ("Det var inte jag, jag är oskyldig!!")

Glad påsk! Nu ser vi fram emot nästa långhelg, valborg. Men vi ser INTE fram emot fyrverkerieländet... Loka gillar inte sånt. Inte jag heller. Urk.

Nu är Loka hemma igen efter 10 dagar hos dagmatten. När jag hämtade henne kändes det nästan som att hämta hem en ny valp eller något. Jag hade tagit med hennes favvoleksak, "pipis" dvs den pipande gräsanden, som genast sögs fast i käften och blev kvar. Loka blev lite kollrig faktiskt, visste nog inte vad hon skulle göra. M var med in också, Lokas favvofavvopipleksak, och DET var ju glasyren på tårtan! *hihi*

Att det är ett hundliv jag lever är nog konstaterat och så får det förbli. Jag kan utforska mig själv någon annan gång.

Har anmält mig och Loka till en miljökurs, endags, på Järfälla BK i vår. Det ska bli spännande. Sen går ett par kvällskurser i hundmassage här i närheten jag ska försöka gå på i april. Funderar också på att kanske gå en nybörjarkurs i agility eller något annat roligt? Vi får se.

Tack vare nya jobbet kommer jag nu under våren att slutligen få ordning på ekonomin igen *yiihaa* och tänker se till att få ihop en slant och fixa körkortet. Jag tror smidigast blir att gå en intensivkurs så det blir GJORT någongång!!

Lägenheten har jag börjat fixa med igen. Målade lite lister och joxade i köket för ett tag sedan. Härnäst ska toastolen bytas och kakelfogarna i badrummet fräschas upp. Sen lite mer kakelfix i köket.

Till hösten vill jag fortfarande gärna plugga, jag vill ha ett jobb med anknytning till djur. Gärna djurskydd/vård på något vis så jag dessutom känner att jag gör något gott. Och drömmen så klart, få möjlighet att ta med hund till jobbet...

Eftersom jag nu är inne på hundspåret igen vaknar suget efter en liten lurvig kompis till Loka... Något ganska litet men robust, kvadratiskt, lurvigt, kvicktänkt med spring i benen, vaksamhet (så jag får en varning när pojkvännen smyger in sena nätter efter utekvällar - Loka bara snarkar på) något med humor och lite go. Men ingen brukshund utan främst en aktiv sällskapshund.

Det ÄR roligare med två hundar.

Funderar på bichon havanais, eller tibetansk terrier. Eller nåt...

Jag saknar Billie ibland. Billie och Loka tillsammans var underbart att se.