Loka och Fanny kommer bara bättre och bättre överens. De har ett fantastiskt utbyte av varandra och leker riktigt fint ihop. Vi tillbringar mycket tid ute i skogen om dagarna där de leker ta-fatt och retas med varandra. Fort går det! Jag kunde nog inte att fått en mer lämplig "extra-hund". Nu har katterna vant sig också och ligger i soffan och sover trots att Fanny går runt.

Igår var jag och sambon och tittade på valpar. Perro de agua Español - valpar också kallade Spansk Vattenhund. Uppfödaren jag haft lite kontakt med hade valpträff för sina senaste två kullar och vi blev inbjudna att komma och titta, klämma och känna på rasen lite. Jag fotade tyvärr ingenting, var alldeles för upptagen med att bli charmad...

Som små korsningar mellan björn och får for de runt och busade. Tjocka fårpälsar och de flesta hade små korta stubbsvansar som såg ut som kaninrumpor nästan, fast krulliga förstås. Svarta, bruna, vita, cremefärgade och fläckiga. Jag bara kände för att knycka med mig en hem direkt... men då hade jag nog inte blivit populär någonstans.

Sambon behöver uppenbarligen lite mer tid för att vänja sig vid tanken och nästa kull har uppfödaren ännu inte bestämt när den ska tas, så det kan dröja länge än. Men jag är fast besluten om att det är en sån jag vill ha. De är perfekta! Iaf Åsa och Julias hundar, som är de enda jag mött än så länge, men har ett mycket bra rykte.

De uppfyller alla mina kriterier på "nästa ras":

Medelstor Ca 15kg Som jämförelse väger Loka 30kg.

Robust och sund exteriör. Oh ja! Stabila och stadiga vovvar.

Lite lurvig men ingen avancerad pälsvård. Ska ej borstas och rakas ner helt 2-3 gånger om året om man vill. Eller så sparar man det riktigt långt och får rastaflätor...

Vara av det hurtigare slaget som inte bangar för lite väta, ska gärna gilla att bada. Fårullspälsen gör dem tåliga och i sitt hemlands används de ibland t.ex till vattenarbete. Vissa av perrosarna dyker till och med.

Ska gilla att arbeta men inte vara någon arbetsnarkoman, ska ha en bra "av- och påknapp". Jag blev jätteimponerad just av det på kursen igår. Små valpar som lyssnade fint och slappnade av när det inte hände något men var på G när det var dags.

En frisk ras som är ganska ursprunglig. Som så många andra raser behöver man se upp med höfterna på perron och likaså vara noga med mentaliteten. Reservationer är vanligt inom rasen men Åsas hundar är trevliga, sociala och stabila. Hon är också noga med höfterna och hälsan överlag.

Lite vaktinstinkt. Det har perron. De används ibland som vaktande vallhundar och är duktiga på att hålla koll på ytterdörren. Det vill jag gärna ha, en alert hund som varnar. Om tanken är att bo i hus så småningom kommer det att kännas tryggt med en sådan. Men ändå en hund som inte skrämmer folk och som går att ha under kontroll.

Allroundhund utan starka jaktinstinkter. Perron är väldigt allround! Alla hundar har jaktinstinker i lägre eller högre grad, men med ett förlutet som vallhund eller livräddnings-/fiskehund är den på en acceptabel nivå.

En lurvig nallebjörn med fårpäls som är uppmärksam, alert, söker kontakt och har humor. JATACK!