Igår var en bra dag. Hann inte skriva något för jag kom hem så sent. Vi (Jag, sonen och Qito) åkte till min hemstad och hälsade på min mamma. Loka fick stanna hemma. Qito kommer vanligtvis inte överens med mammas tik eftersom han inte respekterar hennes gränser men igår gick det bra. Han lyssnade och efter en stund tog han det till och med lugnt och gick och la sig.

På hemvägen svängde vi förbi hos uppfödaren till Qito, jag överlämnade vandringspriset han vann på lilla raspecialen förra året, den går av stapeln igen på lördag men vi är inte anmälda. Iaf, hos uppfödaren tappade Qito lite poäng igen. Machomannen i honom tyckte att det var ett schysst ställe med schyssta brudar och schyssta människor så han "hedrade" genom att pinka revir... Bland annat på uppfödarens ben. Jag har bett om ursäkt för hans beteende så många gånger att jag inte längre orkar, och nu var jag hos någon som jag hoppades förstod läget, så jag suckade och tittade på medan uppfödaren torkade pölar (mina armar var upptagna av sonen). Bara, orka... typ. I bilen sen insåg jag att han förmodligen även pinkat ner mina kängor, det stank.

Idag började dagen på minus då en av katterna ylat och gapat halva natten. Han väckte sonen flera gånger i morse. När sambon åkt till jobbet brukar det bli lugnt och vi sover en timme till men inte idag. Jag hörde hur Loka tagit sig ut från hallen och gjorde räd i kattmatskålarna med buller och bång. Det gäller ju att skynda sig innan man blir påkommen. Var upp och stängde in henne igen. Tio minuter senare hör jag samma ljud IGEN. Den här gången lyfte jag ut 34kg hund...

Jag är trött, sonen är trött, gapkatten sover nöjt och hundarna har fått frukost. And now what.... ungefär.

Har saker jag måste göra men ingen som helst ork för något.

"Kom å ta mig långt härifrån, långt härifrån, lååångt härifrån....."

****

Lite senare.

Jag mundrade upp mig själv, bestämde mig för att vända dagen. Strålande vårväder igen. Ställde mig i köket och bakade kakor med fönstret öppet. Texas (mormors katt) hoppade upp där och satt och spanade efter fåglar, vi kunde höra dem kvittra. Vinyl på radion och på golvet på ett stort täcke satt sonen och lekte med slickepotten och pratade. Kakorna blev goda. Det var lite terapi att dona så, de flesta kakorna hamnade i frysen i väntan på besök eller annat lämpligt fikatillfälle.

Efter det orkade jag med att ta ut hundarna på promenad och det gick bra. Lerigt som attan och blött men det gillar ju dem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helloooo.... här är jag igen. Den här bloggen har alltid handlat om att dokumentera, peppa och hålla koll på utveckling av häst- och hundträning. Utan häst och hund så rann bloggen ut i sanden. Men nu är jag tillbaka!   Sen ett halvår är jag ...

Fortfarande hundlös men det är helt ok. Barnen blir allt större, kräver mindre passning och hänger nu glatt med på det mesta. Djurintresset som legat i dvala pga orkesbrist vaknar så sakteligen och när min facebooksida svämmade över av djurbilder k...

Idag är jag uppgiven och ledsen. Jag har igen fått kritik för att jag är "sur" (med fyra utropstecken). Ja, ärligt.... Ibland blir jag irriterad, rent av SUR, på folk som jag tycker beter sig dumt eller osmidigt. Det är ok att folk gör det, ingen är ...

Har nu varit helt hundlös i snart ett år och kan konstatera att jag för mitt liv inte förstår hur jag ORKADE... Mina dagar är fullspäckade som de är och min energi ransoneras hårt. Blotta tanken på att hålla en ung och aktiv hund samtidigt får mig at...

Det här är ett avsked av hundbloggen. Qito flyttade vid årsskiftet till just det perfekta nya hemmet som dök upp i elfte minuten. Både Loka och Qito trivs, mår bra och lever bättre liv i sina nya hem. Det här betyder att jag inte längre lever ett hun...