Det gick! Vi startade idag igen, för samma domare som sist (katastrofspåret ) och efter en trevande start (tyckte jag men inte domaren) kom vi iväg. Vi vinglade runt duktigt tyckte jag och jag tvivlade flera gånger på om det här verkligen är rätt väg...

Mitt i allt säger domaren: "ok du kan stannar här".

Shit tänkte jag, är vi så fel ute att han vill bryta spåret för oss....? Nej, det var dags för skott! Vi var FRAMME!!!!

Det är min tvekan som gör att Loka tvekar och börja fara runt. Han var vänlig nog att tipsa efteråt att jag ska släppa efter på linan. Hon är känslig nog att reagera direkt om jag håller igen och börjar då tro att det är ett tecken på att hon är fel ute.

Det här har man ju inte hört förut.... eller....  

Så nu är humöret uppe igen och nästa gång ska jag bara följa efter henne och våga tro på att fixar biffen.

Vi firar med wienerbröd och grisöra!