Uj fifan så sega vi är nu både hund och matte... *pust* Idag var en hård dag i skogen. Billie var på tå och lite pipig/gnällig mellan varven. Dessutom drog hon ner mot vattnet idag och badade faktiskt på eget initiativ för första gången. Hon har ju hittills varit något av en badkruka och har inte hoppat i utan uppmuntran förut.

Jag testade, på instruktör Kickis inrådan, en ny strategi idag. Billie är ju alltid på G och ibland sticker hon för mig när det blir för mycket för henne och hon tokrusar lite... Skitirriterande. Men Kicki föreslog, och hela gänget höll med, om att jag skulle testa att bara strunta i henne när hon gör så för att se vad hon gör... Så hon stack ju, som vanligt, rusade två varv runt oss allihop och om sedan in och satte sig vid min sida och tittade upp på mig med ett mycket förvånat uttryck.

Sen hade jag henne lös mest hela tiden, gåendes fot så klart, fast med något litet tokryck då och då. När hon stack så försökte jag ignorera allt och bara strosade iväg och sket i henne... Strax kom hon då tillbaka och gick fot igen.

Jag vet inte om hon blir så mycket mer följsam, men nog verkade hon lugnare. Kanske söker hon någon slags adrenalinkick som måste komma om hon sticker och jag sedan jagar efter henne som någon liten SS-officer och ryar och brölar av ilska...? Jag får se om det blir någon skillnad till nästa gång, om två veckor.

Funkar det så blir jag glad, vore skönt att slippa vara den där rabiata galningen som ständigt ryter, rycker och knuffar på henne för att hon ska hålla sig i skinnet...

Usch. Jag gillar inte att behöva vara sådan.... Tänk vad skönt om jag slapp? Om det räckte med ett lugnt "nej" för att hon ska skärpa sig? Kunna styra med mjuka medel och få slappna av ibland.

Jaja, själva träningen gick iaf bra. Vi fick gå själv på stationerna idag, inte mig emot, och kunde därför träna dubbelt så mycket som de andra. Linjetagen gick skitbra rent ut sagt, hon sprang målmedvetet rakt ut och kom sedan in igen. Fick ett par riktigt fina avlämningar.

Sen hade vi gjort ett enormt sökområde med div. fåglar och en kanin. Hon letade och sprang länge länge innan hon kom in med en trut. Skickade ut henne igen och nu tog det ännu längre tid och lite uppmuntran och peppande behövdes. Till slut kom hon in med en mås också. Det är härligt att se henne arbeta i sök... Hon är så målmedveten och där har hon verkligen nytta av sin enorma envishet!

Närsöket gick helt utan anmärkning! Hon höll sig i området och var helt med på plan.

Markering i vatten (3st) gick klockrent! Jag sände ut henne ("UT...JA...JA... UT!") och hon kom in igen. Dock trotsade hon vid avlämningarna här och bara dumpade dem för att sedan försöka dra ner i vattnet igen. Kicki försökte ta tag i henne men hunden är som en vessla ibland... Kicki konstaterade att "Billie KAN man inte knäcka fysiskt. Hon är urstark rent mentalt. "

Japp, sa jag bara, I know...

Allt som allt är jag ändå nöjd med hennes insats idag. Vi ska träna som 17 inför nästa träff nu så avlämningarna är klockrena och likaså inkallningen.