Igår fick min lilla Gusten somna in. Han blev 10 år gammal och jag sörjer inte att han är borta, jag sörjer att jag inte kunde ge honom ett bättre liv. Jag skaffade honom som sällskap till Totte, tyvärr kom de aldrig helt överens. Det fanns perioder då de accepterade att dela hem men bättre än så blev det aldrig. Värre blev det när jag skaffade Qito, och ännu värre när Alexander föddes. Gusten, och Totte med för den delen, levde med en stor stress pga konflikterna och rök ihop allt oftare. Gusten började pinka inne igen och valde främst Alexanders rum, det f.d gästrummet. Sängar, fåtöljer m.m

Igår tog jag båda till veterinären för en koll, kanske fanns det något fysiskt som påverkade, men båda kissarna var fullt friska. Alternativen som återstod var omplacering (försökt med båda men inte hittat något nytt hem) eller avlivning. Jag valde då, med veterinärens stöd, att låta Gusten somna in. Det smärtar mig att inse att han kunde ha haft ett bättre liv någon annanstans och att jag inte insett det tidigare. "Det är lätt att vara efterklok." sa veterinären. "Min uppfattning är, att det här är ett problem som du inte kommer att kunna lösa..."

Vi pratade länge om katters sociala struktur, revir och beteende. Han bekräftade mycket av det jag sjäv kommit fram till. Gusten mådde inte bra.

Gusten.

Jag märker skillnad här hemma nu. Det har lagt sig en stillhet och en ro i hemmet som jag inte tror bara beror på min ledsnad. Två väglängder som tidigare kolliderade på samma nivå och skapade oro och tryck har nu istället blivit en som stilla hummar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helloooo.... här är jag igen. Den här bloggen har alltid handlat om att dokumentera, peppa och hålla koll på utveckling av häst- och hundträning. Utan häst och hund så rann bloggen ut i sanden. Men nu är jag tillbaka!   Sen ett halvår är jag ...

Fortfarande hundlös men det är helt ok. Barnen blir allt större, kräver mindre passning och hänger nu glatt med på det mesta. Djurintresset som legat i dvala pga orkesbrist vaknar så sakteligen och när min facebooksida svämmade över av djurbilder k...

Idag är jag uppgiven och ledsen. Jag har igen fått kritik för att jag är "sur" (med fyra utropstecken). Ja, ärligt.... Ibland blir jag irriterad, rent av SUR, på folk som jag tycker beter sig dumt eller osmidigt. Det är ok att folk gör det, ingen är ...

Har nu varit helt hundlös i snart ett år och kan konstatera att jag för mitt liv inte förstår hur jag ORKADE... Mina dagar är fullspäckade som de är och min energi ransoneras hårt. Blotta tanken på att hålla en ung och aktiv hund samtidigt får mig at...

Det här är ett avsked av hundbloggen. Qito flyttade vid årsskiftet till just det perfekta nya hemmet som dök upp i elfte minuten. Både Loka och Qito trivs, mår bra och lever bättre liv i sina nya hem. Det här betyder att jag inte längre lever ett hun...