I helgen fick jag "ärva" en liten bakmaskin av min mamma då hon köpt en ny. Har varit sugen på en sån ett tag så den var väldigt välkommen!

Jag testade den igår med högst väntat resultat. Hittade ett smarrigt recept i receptsamlingen på ett lingonbröd på grovt rågmjöl. Mumma tänkte jag och laddade maskinen runt sjutiden. *njunn njunn njunn* började degsnurran gå. Eftersom jag hade flera matlådor med kålpudding så tänkte jag frossa på macka på kvällen istället, med havregrynsgröt, och strunta i lagad mat. Var ganska hungrig så det var jobbigt att se på displayen att det skulle ta TRE timmar innan brödet var klart. Men jaja. Svälter ihjäl gör man ju inte...

Började städa lite inne, diskade, slängde igång ett par maskiner med lakan i tvättstugan, tittade lite på tv och väntade och väntade och väntade. Lägenheten började lukta jäst. Sen började det lukta nybakat... *dreggel* Nästan sjuk av hunger vid det här laget, klockan närmar sig halv tio.

*piiip piiip piiiip*

Brödet är klart!! Luktar gott. Inte så stor limpa som jag väntat mig men den räcker till. Men hett som 17...! Ställer undan det på diskbänken så det får svalna lite. Diskar ur bakmaskinen. Kommer på att jag kan hämta in det sista lakanen innan tvättstugan stänger klockan tio så kan jag sätta mig och mumsa macka i lugn och ro efteråt. Sagt och gjort.

När jag sen står i torkrummet och plockar ner lakanen från linorna så slår det mig. Som en blixt från klar himmel. Naturligvis är inte limpan kvar på bänken när jag kommer in... (nej jag är inte synsk).

Så när jag väl kommer in 5 min senare blir jag inte alls överraskad av att skärbrädan är tom, bortsett från lite smulor. Den skyldige har rullat ihop sig bland täckena i sängen och ser så oskyldig ut att jag för 0,036 sekunder tänker: "men limpan kanske flög iväg...?"

*suck*

Käckar lite yogurt och banan och laddar maskinen för en ny limpa. Ställer timern så brödet är klart när jag vaknar morgonen efter... Somnar en gnutta besviken och lite hungrig.

P.S Nobisbrödet jag fick i morse sitter jag och knaprar på nu. Helt ok!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helloooo.... här är jag igen. Den här bloggen har alltid handlat om att dokumentera, peppa och hålla koll på utveckling av häst- och hundträning. Utan häst och hund så rann bloggen ut i sanden. Men nu är jag tillbaka!   Sen ett halvår är jag ...

Fortfarande hundlös men det är helt ok. Barnen blir allt större, kräver mindre passning och hänger nu glatt med på det mesta. Djurintresset som legat i dvala pga orkesbrist vaknar så sakteligen och när min facebooksida svämmade över av djurbilder k...

Idag är jag uppgiven och ledsen. Jag har igen fått kritik för att jag är "sur" (med fyra utropstecken). Ja, ärligt.... Ibland blir jag irriterad, rent av SUR, på folk som jag tycker beter sig dumt eller osmidigt. Det är ok att folk gör det, ingen är ...

Har nu varit helt hundlös i snart ett år och kan konstatera att jag för mitt liv inte förstår hur jag ORKADE... Mina dagar är fullspäckade som de är och min energi ransoneras hårt. Blotta tanken på att hålla en ung och aktiv hund samtidigt får mig at...

Det här är ett avsked av hundbloggen. Qito flyttade vid årsskiftet till just det perfekta nya hemmet som dök upp i elfte minuten. Både Loka och Qito trivs, mår bra och lever bättre liv i sina nya hem. Det här betyder att jag inte längre lever ett hun...